Jag passerade Kristianstad häromdagen, en av Skånes större städer, sägs det. Klockan var tjugo i sju, staden var helt totalt död. Sånt ger mig rysningar, städer som somnar in när affärerna har stängt, där människor försvinner in i sina hålor så fort de kan. Sådana städer finns det gott om i Sverige, det är det som är Sverige. Jag uppskattar verkligen landsbygden Sverige, röda stugor, gärsgårdar, björkar, tystnad och stjärnklar himmel, men det där mittemellan, jag vill aldrig hamna där.

Jag fortsätter på Martha Quest-serien.
Jag är tankfull. Som hon sa: "är det jobbet/knäet/peter?" Jag sa framtiden.