FÖR 10 ÅR SEN:
1. Skilde sig min mamma med min så kallade styvpappa.
2. Mormor dog.
3. Jag hade fortfarande min häst Tosse. Stallet var det viktigaste.

FÖR 5 ÅR SEN:
1. Gick jag mediegymnasiet i Helsingborg. Andra året.
2. Hade jag min, hittills, största kärlek. Peter.
3. Kände saker jag aldrig känt förut.

FÖR 3 ÅR SEN
1. Började jag skrivarlinjen på Fridhems folkhögskola.
2. Lärde jag känna människor som numera är mina närmaste.
3. Ett tillstånd av distans.


FÖR 1 ÅR SEN:
1. Bodde jag i Malmö, i en etta på Värnhem.
2. Började jag C-kursen i Etnologi.
3. Jag och Petra började hänga hur mycket som helst.
4. Jag skaffade Miso, en blandraskatt. Ensamheten var mättad.

FÖR 1 MÅNAD SEN:
1. Fick jag beskedet att jag kommit in på Biblioteksprogrammet i Borås.
2. StressStressStressStress
3. Lämnade Malmö med nyfikenhet och det-är-inte-sant.

IGÅR:
1. Skulle jag gjort så mycket.
2. Satt jag vid handikappbryggan vid Ribban och kom till insikt: jag bor inte i Malmö längre.
3. Lagade min mamma mina jeans.

IDAG:
1. Sov jag dåligt.
2. Ska jag åka tillbaka till Borås.
3. Typ nu.

Götebooorg. Det brann där, och det verkade som att alla saluhallar i hela världen ser likadana ut och vi åt lunch där, på Alexandra (?) men det kunde lika gärna ha varit Greken (Malmö/Lund). Men Petra hade en röd stickad tröja och jag hade en röd stickad kofta och vi satt i Haga och drack kaffe medan storsadshuvudvärken tassade på. Jag köpte popskor för poppriser och klippte håret och köpte Gangsters. Gjorde helt enkelt av med en massa pengar. Och jag vet fortfarande inte vad jag tycker om Göteborg. En stad till, bara.

Köpte nyss tågbiljetter till Malmö. Med blandade känslor. Men Therese åkte till Stockholm idag och vi har inga lektioner förrän på tisdag, så det känns väl lägligt att ta sig hemåt. Om man kan kalla det för det. Malmö. Så Miso och jag blir resekumpaner, och jag hoppas att vi kan komma överens om att inte prata för mycket med/om andra resenärer, det blir ju inget bra. Orolig för att ingen kommer att ha tid till att umgås. Men jag hoppas.

Ska träffa G för fika. Vi får se hur det går. Bra att få det gjort i alla fall.
Annars: Cityakuten for ever.

Idag fick jag feta csn. Jadå. Cash så det räcker och blir över. I helgen har jag varit på en hopplös loppis i Herrljunga. Jag tror inte att de hade fattat grejjen med loppis: det ska inte vara dyrt. Man kan inte sälja en (liten) tavla med fyra hästar i olika färger för hundra kronor. "På en auktion hade den kostat 200", sa kvinnan. Jamen ta den då till Antikrundan eller Bukowskis och ha roligt. Jag säger Kvidinge och "en tia" resonemanget. Vansinne. Jag fick i alla fall se mer av Älvsborgs län, det är ganska vackert ändå. När jag sen kom hem och hade lyckats borra upp stringhyllorna, så satte jag på Tom Waits (raindogs), och fick självklart den där kärlekssmärtan i magen. Den som både är provocerande och frustrerande. Skrev ner en A4 i brevform om hurvida personen i fråga hade betydelse eller ej. Kom inte fram till något och kopplade bort alltihopa med suduko.

Idag gjorde jag annars en dålig insats i vårt gruppmöte. Hade inte förberett mig, som de andra, och kände mig bara dum. Nu måste jag hem och förstå vad jag skrivit av. Imorgon ska jag till Göteborg och träffa Petra. Lajlaj.

Och så ser jag Timbuktus nya video (stirra dej) och saknar Malmö.

Tack för att du ringde igår. Jag blev glad. I höstrusket och allt. Och sen är jag glad över att jag köpte stringhyllor och att Klas Östergren har skrivit en fortsättning på Gentlemen (sveriges bästa bok hittintills). Jag är även glad över att MTV spelade Sunday Morning med No Doubt inatt; hade glömt bort den där låten och den där skivan. Så det finns saker att uppskatta, trots att man befinner sig nowhere.

Oh, dessa olidliga hemtentadagar, kan jag vara utan. Solen skiner och disken växer och katten spinner och där sitter jag, paralyserad framför datorn. Ska lämna in den nu, men den är så jävla dålig. Det sämsta någonsin. Om något, en hyllning till demokratin. Och sen är det dags, pirrpirr, för myten kring katalogisering. Spännande. Men först ska jag simma och betala saker och så. Väntar fortfarande på CSN, tur för mig att jag har skaplig lön att leva på.

Jag tror jag hatar att spendera pengar. Och så har jag dödsångest. Total.

Okej, en bok till nästa kurs kostar 990 kr, på internet (!). Jag menar, hur mycket lär den kosta i bokhandeln? Det är bara att fylla sitt kopieringskort och göra det olagligt. Fast jag tycker det är (lika) olagligt med sådana priser. Mm. Det gamla runda bordet (som mamma hittade i en kontainer för hundra år sedan) är i panik uppslängt på vinden, det kryllade med äckliga mjölbaggar. Jag tänkte, no more. Men det kan såklart inte ligga på vinden, det ska ut på balkongen. Hade jag haft bil och körkort hade det varit enkelt, soptippen nästa.

Ja, annars är det inget roligt att plugga. Jag blir lätt paralyserad, rastlös. En märklig kombination. Snart är det iaf över. Och nästa vecka har jag en orsak till att åka till götet.

Okej, vi fortsätter i Timbuktus anda "det löser sej", typ. Det måste det. Det är en seg och annorlundare vardag, jag saknar sydvenskan. Idag har jag ätit tre ägg till frukost, proteinkick. Brödet var mögligt. Jadå. Jag har i alla fall traskat upp till skidbacken, kissat i en buske och blivit anfallen av myggor. Och skumpat omkring på friskis, det var ju gratis. Jag vet inte, jag tänkte att jag landade i helgen, men jag behöver mer än så. Men P flyttar till Göteborg snart, och det är himla skönt.

Detta märkliga ställe. De mörkaste molnen över himlen. Pooor Coldplay in de phones. Nu har jag i alla fall telefon och en nytvättad matta. Men hundratals sidor att läsa. Norsk/engelsk/svensk akademisk text. Och en hemtenta framför näsan. Jadå. Oh Ryan. Please help. Jag vill bara sjunka djupare ner i manchester/ikea fåtöljen.

Babylonsjukan "Mitt huvudet är fyllt med bilder av kvinnor och bilar..." Och jag saknar Malmö. Gurra och jag som springer in i tältet och hinner se Lady Saw, 30 sekunder. Får värsta kärleksförklaringen av honom. Sofia med sangria i handen vid kanlalen. Petra som hoppar från bryggan vid Bo01, ylar och skriker. Ja, jag saknar de där. Och fler. Jag vill yla och säga.