Jag har en hang-up på brysselkål.

Jag har överansträngt mitt ena ben.

Katten dricker från badkaret. Like in the old days.

Mitt jobb har fibblat med min lön. Jag oroar mig, en del.

Argentina skulle vinna ikväll, men gjorde det inte. Attans.

S bjöd på vattenpipa, sprite med mynta och kvällssol på sin balkong ikväll.

Jag stänger av P1 när det är dags för andakt och välsignelse. Klockorna retar mig.

Jag märker att krav är något man inte kan ställa på vemsomhelst. Kanske ett, men inte fler. Även om det är livsviktigt.

Imorse hade jag punka på cykeln, en gubbe trängde sig i kaffekön och blev sur över att jag anmärkte det, och tåget blev 11 minuter försenat.

Jag märker att jag skäms.

Zlatan kom med dåligt väder till Malmö. Det gör mig inget.

Usch. Tvi. Fy bubblan. Det var hemskt att uppleva Sverige-Tyskland igår. När Henke missade straffen så var allt hopp försvunnet. Då drog jag på mig mysbyxorna och tog en rask promenad ner till Ribban. Det var helt folktomt och tystanden gjorde ont. Efter att jag hade badat satt jag på bryggan och kunde höra någon vråla "DEUTSCHLAND!" uppifrån vägen. Så inget mirakel och ingen bragd, det var tungt. Okej att de förlorade, det var väl förväntat, men på det fruktansvärda sättet. Totalt utklassade. Usch.

Jag tycker det är synd att varken Kroatien eller Tjeckien gick vidare från gruppspelet. Det var mina två andra hejapå-lag. Australien? Nejtack. Ghana? Ok. Italien? Nejtack. Brasilien? Jaja. Holland? Nejtack. Spanien? Ok. England? Nejtack. Argentina? Vinner hela skiten. Tyskland? Ska aldrig mer vilja åka till Sverige för att köpa älgskyltar. Sverige vinner imorgon. I förlängning. Henke gör det avgörande målet. Zlatan sitter på bänken. Sen går det åt skogen mot Argentina i kvarten. Men det är en annan historia.

Nu ska jag förbereda mig inför midsommar på filt i parken.

Vårbild från min cykelväg i Borås.


Från den enda grillkvällen som vi lyckades ha i Borås. En fin sådan.

Utsikt från min balkong i Borås.

Fin blomma har slagit ut på Mammas balkong.

På mitt jobb finns det sen nyligen ett dokument som cirkulerar i personalutrymmena. Detta dokument, är snarare ett styrdokument, över hur de anställda ska se ut när de jobbar för (inte med) Scandlines. Förrutom att vi ska ha på oss marinblå kjol/byxa och vit skjorta (bara det) så får vi inte ha bara ben och visa våra tår. Det står även, uttryckligen, att vi inte får ha synliga piercingar, och att vi ska använda deoderant och vara, citat: "hela och rena". Det som jag tycker är roligast är att vi inte får ha "onaturliga" hårfärger, det vill säga: neon, silver eller grönt. Det som är bra är att alla anställda skrattar åt det och kommenterar det som att de som formulerat det inte har något bättre för sig. Det är dock olustig att de har en sådan förmyndarattityd till sina anställda, som att de inte litar på att vi har ett sunt förnuft. Vissa punkter är på gränsen till diskriminering, men som tur är tar ingen av de anställda det på fullt allvar.


Sommarångest. Varje sommar jobbar jag så mycket det går för att undslippa den här förbannade sommarångesten. När jag är ledig blir det påtagligt och då blir jag paralyserad. Si hade en teori angående detta när vi satt vid en staty och åt fetafalaffel sent på kvällen, att det hade att göra med att vi är ensambarn. Jag har funderat över det idag, men inte kommit på vad hon menade med det. För att vi inte hade några syskon att leka med på sommaren? Kanske.

Idag vart en sån dag då jag är ledig och märker att jag inte vet vad jag ska göra med den här dagen. För alla andra verkar ju ha så himla roligt då de har picnic och badar och åker på utflykter eller åker iväg eller så. Jag köpte svenska jordgubbar och cyklade ner till handikappbadet och kände mig osynlig och valig då jag flöt genom blåstången. Sen cyklade jag hem och åt upp mina jordgubbar och var ledsen över att P har åkt iväg och inte kommer tillbaka förrän i juli. Sen får jag ångest över att jag för första gången är ledig på både midsommarafton och midsommardagen. Och sen ser jag Saudi Arabien bli nockat av Ukraina med 0-4, och tänker att fotbolls-VM börjar bli tråkigt (är trött på svt's experters analyser; så förutsägbara. tv4 är inte bättre, snarare sämre).

Jag är halvvägs i "The wind-up-bird Chronical". Han skriver intelligent. Inte som P. Auster, men nära inpå.

Idag vaknade jag till Naturmorgon (p1). Det handlade ganska mycket om fåglar och samt om någon fotograf som bodde i Jokkmokk. Egentligen handlar det inte om vad de pratar om, utan snarare hur; det är så mycket fjällräven och kofta: fint.


Ja till Murakami.

Nej till Euroshoppers potatissallad.

Ja till ekologisk fibergröt.

Nej till Patrick Ekwall.

Ja till Architectures In Helsinki.

Nej till Hultsfredsfestivalen.

Ja till Sommarpratarna.

Nej till eftersändning av brev.

Ja till Greta Garbo- solglasögon.

Nej till 100 %.

Ja till 75%.

Dagens inköp:

• Dinkelbröd för 24.50.
• Naturgodis alá 17.70.
• Brocollikvist 12.90.

Konsum, ich liebe dich. Hm.

Fotbollsfest i Folkets Park

När 87 minuter var spelade ställde jag mig upp för att gå, för det kändes hopplöst efter Allbäcks målchanser. Sen dyker Ljungbergs huvud upp, och ÄNTLIGEN!!!

Min favoritgubbkrönikör i VM är sydsvenskans Åke Stolts. Hans krönikor har alltid varit snäppet bättre än Mats Olssons. Idag skriver han att han gillar Fredrik Ljungberg, för att han säger vad han tycker. Han dissar även Ledins VM-låt; det är Markoolio som gäller. Igår dök även Åke upp i SVTs gomorron och bredvid, den bröliga, P. Ekwall i tv4. Han snackade på, vågade säga att det blir 0-0 i matchen Sverige - Paraguay.

Igår badade jag i havet två gånger och åt en glass. Eftersom det är varmt innebär det att jag varken har skor eller kläder att ha på mig. Men det blir snart kallt, om jag känner den svenska sommaren rätt.

Jag fick det bästa jobbschemat, som går igång i helgen; 75% och inga tidiga morrnar eller sena kvällar, samt jobbar tre dagar och är ledig tre. Perfekt.

Idag fick Miso något att sätta klorna i:

Så, nu börjas det; värmen. Jag försöker gilla läget på balkongen, med boken i ena näven, men det är inte riktigt min grej, det här med att sluka c-vitaminer och bli alldeles röd i ansiktet. Nåja. Igår hade jag min första riktiga jobbdag, som inleddes med frukostbuffé på simpan med Si. Brieost och fetaost och olivröra och kaffe och apelsinjuice och dn. Sen bära dator till stadsbuss och krama hejdå till Si (det måste vara något fel med Malmö, då alla drar så fort det blir sommar, tss).

Åka tåg till Hbg på sommaren har blivit något speciellt, särskilt kvällstågen då man åker via Teckomatorp och det bara stinker sommar så fort pågatågen öppnar dörrarna i Billeberga och Tågarp. Gillar även att se ut över det platta landskapet, med rapsfält och snea pilar, dricka mitt kaffe, läsa en tidning och lösa ett sudoku. Det är sjätte sommaren på båten A. Jag tror att en orsak till att jag fortsätter jobba där är att det är tryggt. Jag kan grejjen och det räcker.

Imorgon åker mina mostrar och min kusin till Vietnamn för att hämta hem det nya kusinbarnet. Det är inte så verkligt som det låter, kan bli när jag inser att de faktiskt har åkt och ett litet flickebarn befinner sig i Ängelholm.

Är det nu man ska börja klättra på väggarna?

Under hela juni ska jag arbeta i den här tröjan. Jag trodde att det var ett skämt, men när jag fick tröjan i näven så insåg jag allvaret. Kan dock inte låta bli att skratta för det ser så kul ut i affären när alla går runt i de där tröjorna. Som om vi vore det svenska landslaget.

Imorgon börjar Fotbolls-VM. Andreas Isaksson har fått en hjärnskakning. Cissé har brutit benet. Ballack har ont i vaden. Jag har en klump i magen på grund av att personalchefen på mitt jobb beter sig som att hon har glömt bort min existens. Jag ringer och ringer och ringer. Antingen svarar hon inte, eller så är det upptaget, eller så är hon på sammanträde, eller så är hon tillfälligt ute. Känner mig ganska maktlös. Jag vill jobba !!!!?!!!

P med flera ska åka till Dalhalla och se Sigur Rós spela. Jag vill följa med, så mycket, men tro det eller ej, tågbiljetterna till Rättvik den 27, 28, 29 juni är slut. På riktigt. Det är då jag önskar att jag hade en kompis med bil, eller att jag inte hade något bättre för mig och cyklade dit.

Det blir i alla fall Folkets Park på lördag; med eller utan Andreas Isaksson.

Galopp. Galopp.

Idag har jag lodat genom Malmö med Si.

Det var fint.

Galopp. Galopp.

Vi drack kaffe, åt falaffel med fetaost och lånade böcker. Si köpte stora solglasögonen eftersom hon ska åka till Toscana. Vi kom fram till att hon ska inta den här femtiotalslooken; prickig klänning, mystik, hemingway och espresso. Ungefär som Bonjour Tristesse.

Galopp. Galopp.

Vi mötte en kille som jobbade som skolbibliotekarie (utan en magister och ändå). Han sa indirekt att jag var söt. Det var fint. Det var länge sen som jag rodnade.

Imorgon står jag vid valet och kvalet: kalas hos kusinen/parkhäng i pildammarna där det bjuds på bra musik. Dessutom står jag på jourlistan på jobbet. Moral eller Ego(?)

Galopp Galopp.

S målar på tapet. Den som vill se mer få hålla ögonen öppna under nationaldagen.

Tillbaka till Skåne, på riktigt.

Det här är sommar.

Jag ser framemot morgondagen. Då ska jag gå till biblioteket och låna böcker, sedan lägga mig i en park med kaffe i mugg och bara vara.

När jag hade bytt tåg i Varberg så gick all luft ur mig. Tårarna började rinna och så vidare. Mamma möter upp mig på stationen och jag bryter ihop.

Och jag kan inte förklara varför. Har en stark känsla av något i kroppen och det är överväldigande. Jag tror att jag är trött, på alla sätt och vis.

Det känns blandat att vara här. Men det går en bra film på teve ikväll.

Idag flyttade mina växter hemifrån, till en balkong norrut. Vi får hoppas att sommaren är god mot dem. Det kändes som att cirkeln slöts när jag var hemma hos T idag. Bodde hos henne första veckan i Borås, och har inte varit där sen dess (trots att det tar fem minuter att gå dit. så nära men ändå så långt bort). Hon bjöd på kaffe och nektariner. Det är så förbannat enkelt med T, och så gillar Miso henne vilket var en positiv överaskning.

Jag kanske är redo för att åka hem nu?

Det som gör mig glad just nu är Belgiens bidrag i schlagerfestivalen och peugeots reklam; två pippande nyckelpigor. Samt att Niklas Wikegårdh ska sommarprata.