Jag har en längtan. Eller flera, egentligen.

Jag låg i fredags på yogamattan och längtade efter havet, att ligga på bryggan och dyka ner i havet. Jag tror det var de bästa dagarna, förra sommaren, med Si, när vi låg på bryggan och stekte och sen cyklade hem och gjorde potatissallad som vi förtärde i folkets park.

Jag längtar efter Berlin. jag önskar att jag kände någon som bodde där, för då hade det varit så lätt, att bara ta flyget/bussen ner.

Jag längtar efter mycket. Det är inte bra.