Svt visar en tvfilm om förhållandet mellan sarte och beavouire (bävern, som han kallar henne). Om det fria förhållandet, hyckleriet och passionen. Det är tjatigt att det som oftast fokuseras på deras förhållande, deras otrohet och långvarighet, men jag antar att det finns en poäng med det, någonstans. Eftersom deras förhållande avspeglar sig i deras person? I deras böcker? Förhållanden är intressanta, det är något att eftersträva. Förhållanden mellan man och kvinna är det normala, det vi alla ska avspegla oss i.
Jag kommer att läsa ut "Bitterfittan" inatt, eftersom jag kommer att ha svårt att sova. Och den handlar om att eftersträva jämlikhet och rättvisa i en tvåsamhet, ett bedrägeri, något som måste kämpas med, att vara ensam tillsammans. Det handlar om att föda barn och känna skuld hela tiden. Det är ganska deppigt, men intressant.
Jag blir skeptisk till tvåsamheten. Det har jag kanske varit en längre tid. Den finns hela tiden där, något som ska eftersträvas, som man ska vara vaken för. Något som blir mer ett hot än en vilja. Önskar att det vore annorlundare.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment