Igår och idag har jag varit i Falsterbo och njutit av den svala vinden, det varma vattnet och de bubbliga vågorna. Den gnidande och kvidande sanden, det ständiga bruset utifrån. Jag tror att det kunde inte vara bättre, då och nu. Nu lyssnar jag på Lowdéns sommarprat och dricker rosévin. Det som rör sig inuti är besöket från förflutet till helgen. Det kan bli hursomhelst. Hursomhelst. Eller inte.