För första gången på länge har jag hittad ett lugn. Jag trivs hemma (när kylan kom uppskattade jag att kunna gå hem, stänga in och krypa ihop). Jag känner inget större behov utav socialt umgänge (jag har svårt att fokusera på vad människor säger, vart tar jag vägen?). Jag trivs med skolan (jag lär mig äntligen någonting nytt). Jag har skaffat mig en kvällsaktivitet som passar mig (jag blivit beroende utav att kontrollera min egen andning, min kropp, att tänja mina fysiska gränser).