
Är trött på mycket, mest på människor och meningen.
Har tackat ja till en intervju i Dalarna, fjällen, typ. För att jag inte har tålamod och är rastlös och förändringarna verkar inte komma av sig själv. Eftersom jag strax ska cykla till arbetsförmedlingen och få respengar kan jag inte tacka nej om jag såsmåningom skulle få jobbet. Så, det blev ett ganska avgörande beslut, men vill jag ha det här yrket som jag har spenderat en massa pengar på, vars identitet jag har knytit an till, så måste jag satsa lite. Kunde jag flytta till en håla i två år för utbildningens skull, kan jag väl flytta ett år till fjällen för att förbättra mina meriter m.m. Men jag hoppades verkligen inte att det skulle bli så här. Ärligt.