Såg Dagarna emellan inatt. Den handlade egentligen om inget märkvärdigt. Långsam, mild och snygg beskrivning av något vardagligt. Fick mig att vilja ha en japansk älskare som kan dansa till jazz.

Thi blev Saga eller så. Jag fick hålla ljuset och fotografera. Thi eller Saga skrek bara lite när prästen höll henne, annars skötte hon sig exemplariskt. Sen vältrade sig tjocka släkten i smörgåstårta och cheesecake. Mycket trevligt.

Jag är förskyld och anser detta mycket jobbigt då jag vill springa i höstluft och höstfärg. Men istället är det mycket stillasittande, te och filosoferande. Igår lyckades jag ta mig till Orkanen och lyssna på Jonas Hassen Khemiri. Mycket trevligt. På kvällen åt jag och So bland annat chevréost på restaurang. Mycket trevligt.

Annars läser jag Glamorama av Bret Easton Ellis. I brist på yta och materialitet. Och äter mango. Hej!

Paggan goes DN

– Jag måste vara svår att ersätta. Undrar om det inte är någon voodoo inblandad, säger Leif Pagrotsky som i Görans Perssons regeringar först var handelsminister och sedan kulturminister.

Jag är ledsen och vill åka härifrån.
Så då gör jag det.
Ska bara läsa de där texterna och skriva den här essän.
Sen skiter jag i det här.

Det var basisternas kväll igår. Så snygg.



Det är en fantastisk höstdag, så därför ska jag kopiera texter inför nästa seminarium, jogga runt i skogen och laga linssoppa.



Kanske inte så oväntat, men Julia är gravid.

Mörkblått

Min mamma sa till mig att hon var ledsen för min skull att det blev den kulturminister som det blev. Nu har det gått en vecka, saker och ting börjar klarna.

> Carl Rudbeck skriver i GP i en vänsterkolumn om att kulturministerposten kan fungera som ett instrument för att genomföra det systemskifte som moderaterna egentligen vill göra. Ingen bryr sig om kulturen, därför kan man behandla den lite som man vill.

> Kulturministern läser inte kultursidorna särskilt ingående.

> "Den bästa kulturpolitiken är ingen alls."

> Fri Entré På Museum Försvinner.


Ja. Sen har vi ju det här med icke-betald tevelicens och så vidare. Läste i någon blogg:

Fick detta i morse, okänd man, nätburet:

" stegö stod bakom mig i kön på Vi i morse. min subtila krigsförklaring bestod i att inte lägga en köpinne bakom mitt ekologiska kaffe. men det var bara början."

Är tacksam. Bra. Ni tog det på allvar.


Det är i och för sig meningen att de ska göra bort sig, men man kan inte ta hur mycket skit som helst.



Ikväll blir det Essex Green i Göteborg. Nu är det gratis fika.

Skola suger musten ur mig: Forskarperspektiv på kulturpolitik. Tradigt. Och så ska man komma på ett ämne att skriva uppsats om inför vårens härliga isolering. Ska man välja ett ämne som man tycker är mycket intressant, men som inte inkluderar någon skrivarkompis? Eller ska man välja ett mindre intressant ämne bara för att man inte vill eller vågar skriva själv? Tänk om det gick att inkludera båda delarna. Just nu är jag inne på bibliotek's instrumentella funktion som främjare av demokrati, att man skulle kunna specialstudera Malmös Stadsbibliotek. Men allting är abstrakt och jobbigt. Inget är klockrent.


Den där kulturministern verkar vara funtat. Anställa svart barnhjälp när man har råd att anställa vitt, vad är det för något? Moral? Etik? Samhällsansvar? Det är en sådan märklig logik. Mörkblålogik.

Moster ringde idag och frågade om jag ville bli fadder till Thi. En modern form av Gudmor. Jag sa att det ville jag, sen frågade jag om jag hade ansvar för något och då sa hon att det inte fanns något sådant och då tänkte jag vad skönt. Roligt. Men det här med doppresent, it's a tricky one. Pekbok? Silversked? Kors? Ronja Rövardotter? Nationalteatern? Spöket Laban som överkast? Brio-leksaker? Jag är helt inne på det här med aktiva grejjer. Bara för att tjejer brukar få passiva grejjer. Men vad är en aktiv grej för ett barn som bara levt lite mer än ett halvår?


Julia Gerpe har ägglossning. Det är så konstigt.


Igår var jag på spelkväll hos L. Vi spelade "När och fjärran" och "Uno". L bjöd på nybakat bröd och soppa. Det skulle vara helt ultimat. Men jag är inte där, egentligen. Det är mycket som irriterar mig, som inte brukar irritera mig och om det brukar irritera mig så brukar jag åtminstånde kunna kontrollera det. Inte igår och inte i fredag då vi var ute och skulle dansa men vi kunde inte dansa för dansgolvet var ett slagfält och alla var obehagligt fulla och aggressiva.

Kristina Lugn fick en av de lediga stolarna i Svenska Akademin. Trevligt.

Och Cecilia Stegö-Chilò blev ny kulturminister. Cecilia har utbildning i statsvetenskap och nationalekonomi. Hon sitter i Spendrups styrelse och hon anser att det pratas för mycket om genus, och görs för lite.

Julia Gerpe hade sexuellt utbyte med en förkastlig groupie vid namn John efter konserten igår. Julia kunde inte hedja sig i sitt tillstånd av hybris. Det går ganska bra för Julias band donna dance för tillfället. Bandet har fått inbjudan till olika klubbar runtom i världen, och Julia har skrivit klart två nya låtar som måste repas in ordentligt innan de spelas in och släpps på singel.





Igår klippte jag av ungefär halva håret och det var skönt att bli av med det. Sen sprang jag på asfalten vid infarten till Almenäs. Idag har jag varit på seminarium om bibliotek, kulturpolitik och demokrati. En del intressant. Sen blev det spenatsoppa med ägg och pannkakor till efterrätt. Resten av dagen ska tillbringas av att låna en bra bok (inte Jane Austen) och må dåligt över att helgen ser ganska innehållslös ut. Det borde inte vara ett problem, men det är det ändå.

> 16 oktober är det premiär för nya avsnitt av ER. Carter kommer tillbaka!
> De gör mig glada för att det är opretto.
> 3 weeks med Tiga går på repeat i min cykelspellista.
> Det är så orättvist, diskriminerande och bakåtsträvande.
> Vad är hänt med nyhetsbreven från Modernista? Va?
> Elliott Smith.



Det är sjukt mycket obalans just nu.

Idag är en speciell och viktig dag.
Det är kanelbullens dag!

Någon som vill äta lunch med mig?












Jag längtar till jul.
& tjejer, sluta puta och dra in. Pinsamt.

Jag har fått för mig att jag ska motionera innan frukost. Ibland, som idag, kan man fråga sig varför. Det regnade lite när jag vaknade, men min hjärna och min vilja ville samma sak; springa. Så jag sprang och det började regna mer och mer. Grejjen är väl att när man är halvvägs så går det inte att sluta för man måste ändå hem, och man kommer snabbast hem om man springer. Men min kropp svarade inte, kom aldrig in i den där sköna andra andningen. Hjärnan ville sluta springa men viljan ville inte. Så jag blev dyngsur, sur, och blodsockret var väl patetiskt lågt.

Det är lätt att känna sig övergiven i den här staden. Trots att man är social. Jag känner för närvarande en saknad efter min lägenhet på Värnhem. Jag saknar köket och de slitna fönsterna. Ljudet. Allt jävla ljud. Badkaret.

Saknar So.

Är trött på tjejer. Finns alldeles för mycket tjej-tjejer här.

Det är roligt när A. Lantz blir sur på J. Crafoord. För att hon tar för mycket plats eller pratar i munnen och så vidare. A. Lantz ger spydiga kommentarer och J. Crafoord biter tillbaka. Lunchnöje för mig.

Tentan är redan rättad men det är ju helt fucked up att det inte går att får reda på resultatet förrän på måndag. Så kallade StudentSERVICE är kanske det sämsta på den här högskolan.

Det är en grå tid med grått liv och gråa intiativ. Torsdag.

Det enda jag vill göra nu är att läsa SKÖNlitterära böcker. Utan några som helst analytiska perspektiv. Tack.

Och så vill jag sluta dra av mig mitt hår. Tack.

Jag inte låta bli att tycka att det här är lite sorgligt. Och det har inte bara och göra med att det är TV4.

Vi stod på Stortorget i Lund och skrattade åt högstadiefyllan. I alla fall. Vit Päls sågs; loving you was crasy shit var den bästa låten. Sen fick jag dansa, igen, när The Mexicos spelade. Hoho. Sen gick vi till Mejeriet och drack te, sen åkte vi bil (!) hem. Summa sumarum, en vuxen trevlig kväll. Idag skulle jag plugga. Oh herregud vad jag skulle plugga hela dagen, för det har jag ju inte gjort. Men efter frukost på simpan så blev det snabbt ombyte för att bege sig med bil genom halva Skåne för att bestiga Nimis. Det var gött att klättra, skratta, äta, dricka, andas, umgås, sjunga och så vidare.

När man pratar i Popomundo-termer så pratar man i staplar. Blir stapeln röd finns det risk att karaktären hamnar på sjukhus. Är stapeln däremot grön så mår karaktären utmärkt. I alla fall, min humör/ha roligt stapel har blivit härligt hasselövsgrön efter den här helgen. Kan inte påstå att den var volvoröd innan, och kanske just därför. Jag har gjort saker som jag har behövt göra (dansa, shoppa, träffa nära och kära, dofta på havet m.m) och jag har gjort saker som jag inte trodde att jag behövde göra.

Men jag är trött, och imorgon måste jag läsa över 150 sidor om kulturpolitik. Man får ta det goda med det onda, som min mamma och Lars von Trier brukar säga.

Detta roade oss igår. Det och pubertala pop-kidz utan rytm. Idag har jag & P shoppat kläder som visar våra former. Ikväll blir det Lund men jag är inte peppad. Det är dålig energi i den luften.

tanzen tanzen tanzen tanzen.

varför blir jag så glad över att dansa.

te/mörk choklad. säng.

Återupptäck Modjo.
Och acceptera Justin. Det är ju som det är.

Hjärnan är ganska mosig. Imorgon åker jag till Malmö. Får inte glömma att inte ta med mig så mycket grejjer. Men Miso ska med. Det hade varit mycket enklare om hon inte skulle det. Köpte min iPod nano idag, den nya silvriga 4GB. Det blir fint. I Malmö ska jag sy en påse till den. iPod-samhället. Jag borde diska och bara sitta ner en stund. Men ändå ska jag cykla iväg nånstans och spela något spel. I helgen ska jag se vit päls på kulturnatten i Lund. Och umgås och inte umgås.

Jag längtar till Malmö idag. Borde verkligen åka dit den här veckan, för att hålla ihop själ och kropp. För det är rörigt i kroppen, så har det varit, och så fortsätter det. Det är kanske Malmö istället för bokmässan? Eller är det bådeoch?

Först ska jag skriva klart tentan.

Ja. Valresultatet igår var en katastrof. Jag är glad över att Malmö och Göteborg fortsätter att vara röda. Och om mitt valdistrikt hade fått bestämma så hade sossarna fått 50%. Jag är glad över att G. Persson avgår. Det skulle han gjort för länge sen. Jag hoppas att Margot Wallström kommer tillbaka. Jag är glad över att stockholmarna sa ja till trängselavgiften (även om många tror att moderaterna kommer göra som de själva vill i den frågan nu när de har fått majoritet). Och det är komiskt med Miljöpartiet, som står där i bakgrunden och dansar dansar dansar, för att de har ökat med 0,6 % (eller för att de inte åkte ur riksdagen?).
Jag är fruktansvärt ledsen över att behöva se Reinfeldt som statsminister, m.m.
Jag är fruktansvärt ledsen över att 25% av Landskronas befolkning har röstat på SverigeDemokraterna.




Min hemdator lever ett nyckfullt liv. Ibland finns det ingen hårddisk, så då får man skaka på den som med ett juicepaket. Och så helt plötsligt är allt som vanligt igen.

Hoppas samma sak händer med dessa 4 år. + lite bättre.

Det är roligt att ta ställning. Våga rösta mot alliansen.



Julia Gerpe gjorde sin första spelning igår, den var förskräcklig. Hon glömde både mikrofon och keyboard. Men hon gjorde i alla fall "roboten".


Jag håller på att skriva tenta. Det är under kontroll. Ikväll är det valvaka. Brr.

Det finns ganska mycket som jag vill skriva om. Som om det här valet som svenska folket ska göra i helgen. En hel del är ganska trötta på valdebatter, "vänsterkartellen", utfrågningar och "alliansen". Jag tycker att det är roligt och inspirerande. Framförallt viktigt. Var fjärde år går politiken ur gaderoben, och bråkar om plats och inflytande. Yo! Jag blir orolig när folk säger att F. Reinfeldt är sympatisk och "skulle bli en bra statsminister". Jag blir orolig när folk säger att sossarna har gjort ett dåligt jobb och att vi behöver en förändring. För det första röstar vi inte på en statsminister utan vi röstar på det parti, alternativt ideologi, som representerar våra intressen och behov. För det andra så kan man inte rösta på "alliansen" bara för att man vill ha en förändring. Vilken typ av förändring? Att klyftorna i samhället ska bli bredare och djupare? Att feminismen ska spolas ner i toaletten och att kulturarbetarna ska bli utfrysta. Att miljön blir en parantes? Det blir ganska tydligt för mig hur populistiskt M m.fl. är när de helt plötsligt, så här en vecka före valet, backar angående bibliotekslagen. Det är därför jag gillar Mp, då de sällan säger det som vi vill höra, men de gör det likväl för det är deras politik och ideologi. Jag tycker inte att sossarna har gjort ett bra jobb. Men jag tror inte att "alliansen" skulle göra det bättre. Jag tycker inte om att G. Persson har varit statsminister så här länge. Paggan for president or what?!

Min mamma ringde mig idag, hon hade varit och lyssnat på Tina Rosenberg i förmiddags på Malmö Högskola. Hon sa att hon var så bra och jag sa att då får du väl rösta på F! och det sa hon att hon ville men att hon vet inte. Det kanske blir ett sånt där val där varje röst räknas, på riktigt. Jag tycker om min mamma för att hon är intresserad och medveten.

De senaste dagarna har jag blivit allt mer röd, från ganska grön. Det var efter en debatt som de hade i skolan då det visade sig att endast V hade konkreta förslag, inskrivna i sitt valmanifest, angående biblioteket. Problemet för mig är att V brinner inte, de kampar inte, de har stora problem med att vara dörrmatta åt sossarna. Mp är också dörrmatta åt sossarna, men de har varit bättre på att kompromissa, att få igenom sina idéer, lobba. De har helt enkelt en mer modern politik. Men de är också obehagligt oförutsägbara.




Jag har ingen ork i min kropp. Vi säger att det är järnbrist, men majoriteten anser att jag borde gå och göra ett blodprov. Men jag vill inte bli torterad av en oduglig sjuksköterska som försöker hitta ådror i min arm och efter 20 försök säger att "jag sticker dig i fingret istället". Då köper jag hellre järntabletter och nyponsoppa. Mamma tyckte att jag skulle köpa en svart ipod nano 4GB, så då gör jag det.

Jag vill ha en svart ipod nano 4GB.

Vågar jag unna mig det?









Häll en hink vatten över mig. Gör det!

Puh. Det var inte min båt.

Och det här är respekt.




Jag vill ha någon som fördärvar och någon som blir fördärvad av mig. Det finns många olika former av kärlek och tillgivenhet, en del människor kan tillbringa ett helt liv tillsammans utan att veta varandras namn. Det är en svår och tidskrävande process att ge någon ett namn, det rör det grundläggande och det innebär makt. Men vem är det som kan kalla dig hem när natten är vild? Bara den som känner ditt namn. Den romantiska kärleken har blivit utspädd i pocketboksformat och har sålts i tusentals miljoner exemplar. Någonstans finns den fortfarande i sin ursprungliga form, skriven på stentavlor. Jag skulle korsa oceaner, uthärda solsting och ge allt jag har, men inte för en man, eftersom de vill vara den som fördärvar och aldrig den som blir fördärvad. Det är därför de inte är skapta för romantisk kärlek. Det finns undantag och jag hoppas att de är lyckliga.

Ur Det finns annan frukt än apelsiner av Jeanette Winterson.

Jag är ruskigt trött på klagosånger kring kass ekonomi och hur tråkig denhärstadenärjagvillhemnu. Fed up.

Solen skiner och jag ska träffa T på bakgården för att dricka kaffe.

"Andrea, vi behöver närhet ..."

Läste den meningen i helgen ur ett brev som jag fick för hundra år sedan. Jag saknar de där breven. Trots allt.

Julia Gerpe fick ut sin lön idag, så hon bestämde sig för att investera i kunskap om trummor. Det visade sig vara ett olyckligt beslut. Hon har även bråkat med Maria Gutierrez. Däremot har hon blivit Eduardo Alaín Sifres Belenguer's älskare. Lite senare idag ska de på date. Jasone Aceña Lopez och Julia har gosat flera gånger. Julia tror att Jasone är hennes stora kärlek. Det går dåligt med Julia's band "donna dance". Imorgon ska de repa, låtarna kan bara bli bättre.





I'm telling you stories. Trust me.


Nu har jag börjat jag sakna lite grann. Som när jag häromdagen bakade dinkelbröd och hade hittat en perfekt avokado på Ica. Önskade att jag någon kunde komma över och dela det med mig. Men det regnade.

Jag ska försöka göra en litteratursociologisk analys av Jeanette Winterson, och Det finns annan frukt än apelsiner. Ärligt talat är jag osäker på hur, men det är intressant. Har hittat en del intervjuer och artiklar som gjordes i samband med Bok- och biblioteksmässan förra året, och det är onekligen en stark kvinna, med intressanta synpunkter på författarskapet, konst och böcker. Hon gömde Tove Jansson under madrassen.

Fantiserar kring att praktisera eller studera i Köpenhamn nästa höst. Tror det handlar om en rädsla till att befinna mig i ett så kallat arbetsökande. Men jag behöver även 20 poäng till en fullbordad examen. Och erfarenhet. Erfarenhet! Köpenhamn.

Har för många dåliga hårdagar i den här staden. Så nu ska luggen växa och en sen ska jag klippa av halva håret. I princip. Snebena. Höstens grej.

DIK delar ut gratisbiljetter till Bok- och biblioteksmässan. Hoppas på tur.

Följde P. Eriksson igår. Det var inte klockrent. M. Wetterstrand är bättre. Det förändrade ingenting. A. Lantz och F. Reinfeldt hade det svårt idag. Han ville inte kalla sig för feminist och hon undrade varför han kunde kalla sig för moderat.

Något som jag inte förstår är manliga författares böjelse för tjurfäktning. Såg igår en dokumentär om Orson Wells av Kristian Petri. Han åkte i denne persons spår i Spanien. Bodde där han hade bott, åt den maten som han hade ätit, besökte hans spektakulära viloplats (även om det kostade 3000 euro) och gick på tjurfäktning. Tydligen var det som så att Wells och Hemingway beundrade matadorerna och såg upp till dem, så mycket. I en intervju med Stig Larsson i senaste nummret av SEX berättar han att han, Kristian Petri och andra intellektuella/kreativa personer brukar åka till Spanien för att bland annat uppleva tjurfäktning. Var dokumentären en ursäkt för att få träffa den mest legendariske matadorens änka? Jag vet inte. Men det finns något perverst över det hela. I en scen i dokumentären får man se djurplågeriet, där tjuren stapplar omkring, blodig och lidande. Matadoren sticker svärdet i manken. Tjuren tvingas vara nära döden innan man sticker en kniv i huvudet, då den dör omedelbart. Två åsnor drar ut den döda kroppen. Alla hyllar och beundrar matadoren. Wells säger någonstans i dokumentären att det är en tragedi. Det har han rätt i. Men den innebörd han lägger i ordet tragedi, är förmodligen inte det samma som för mig.

Bordet är på plats. Mattorna har bytat plats. Det behövs en radio i köket. Annars är det bra. Igår lyssnade jag på "Philophobia" av Arab Strap. På grund av att jag såg en viss film förra veckan där det vietnamesiska parets morgon började med ösregn och "Here we go". Denna skiva är även en av de där skivorna som jag minns när/hur jag köpte den; i Helsingborg med M på Folk&Rock där det homosexuella rödhåriga butiksbiträdet var ett Arab Strap-fan. Första gymnasieåret. Höst/Vinter. Ja. Det var fint. Borde köpa "Last Romance".

Oh. Jag vill rösta på F! Varför gör jag inte det? I förra valet röstade jag på Mp. Tänkte göra det i år igen. Sen så var Lars O. bra i både Lantz i P3 och Utfrågningen. Mp är osynliga. Att inte rösta på F! känns som att svika kvinnorörelsen och feminismen; det gör man inte. Göran P. sade något intressant igår på något torg, att i detta valet ska man framförallt rösta ideologiskt. Jag vill inte att Alliansen vinner valet. Detta kan betyda en dekonstruktion av kultursektorn. Min framtid. Kulturpolitiken är också osynlig i valet. Ingen som bryr sig att M vill ta bort bibliotekslagen? Att de vill ta betalt för lån på bibliotek och inträde på museum? Ta bort "olönsamma" bibliotek? Efter utfrågningen av Mp och den stora debatten gör jag mitt val; F!. Mp eller kanske V. Vi får se.

Julia Gerpe är sjuk. Mycket sjuk. Inlagd för fläcktyfus. Som tur är står Jason Aceña Lopez vid hennes sida. Det lyckades smita iväg för en fin snabbis. Hur Julia drabbades av detta tillstånd är dock oklart. Antingen beror det på att hon förlorade sitt hyreskontrakt, eller att hon lämnade sin mentor i Madrid. Framtiden kanske ger några vettiga svar.



Annars kanske jag får ett köksbord imorgon. Ett runt, lagom stort, från Myrorna. Vissa tillfälligheter måste dock infrias, men jag tror att det kan gå. Igår lyckades jag även diska en vecka gammal disk. Mitt kök är ingen trevlig plats. Det är en märklig plats. Det knarkas tofu och oliver där, och gubben glor.

Det kittlar i näsan när man badar i sötvatten. Men det är fint. För det regnade och vi var alldeles ensamma. Jag älskar att bada.

Sen; facineras jag över min kropp. Jag fick smaka på något i lördags och jag vill ha mer. Attans.

det är inte helt okej. det springer myror genom hela kroppen. lägenheten är sunkigare. jag antar att jag behöver äta och städa eller läsa en bra bok. ikväll ska jag och T bada i sjön. hoppas att det lugnar ner min själ.

byebye malmö

tre dagars samkväm har spelat ut sin rätt, med mojitos, bag-in-box och "detta är min bästa kompis - hon spelar i ett band". nu åker jag till skogen. känns helt okej.

Det är trevligt att vara salongfull och lyssna på Damien Rice. Det är även trevligt att bli bjuden på avokadosoppa vid runt bord med en del trevliga människor och lyssna på BD - I'll be gone. Eller sno G's märkliga keps efter att han har visat sin härlighet på sin digitalkamera. Eller höra någon säga att de inte vill att jag ska åka till Borås.

Äntligen inser Turning Torso sin funktion

Äntligen kom den känslan som jag ville ha: jag kände mig klar.

Sista dagen på jobbet fick jag hjälpa Pernilla August att välja vin. Nej, där ljög jag. Jag öppnade spritdörrarna för henne. Hon var oerhört vacker och vanlig.

Idag får jag se lägenheten som jag lämnade för ett år sedan. Sen blir det väl festival. Jag vill bara ligger i sydläge och pilla mig i naveln.

Oj. Skrev ihop tentan igår, på tre timmar. Så slarvigt har jag aldrig gjort det. Därför lämnar jag in det och ser om jag blir godkänd. Som experiment (hur pass mkt energi behöver man egentligen lägga ner?). Annars får jag göra om det efter den nya kursen till jul. Ingen katastrof.
Jag är sliten och det regnar. Ska cykla till biblioteket och låna film. Imorgon går sommarkortet slut och då ska jag passa på att åka till Moster i Ängelholm och äta vegetarisk lasange. Sen är det två arbetsdagar kvar; på torsdag är det festen "Slutar jobba - nu börjar sommaren!"

Fed Up

Like the "Hey Princess" people. Jag är less på det här nu. På att sitta på ett jädrans tåg och få ont i rumpan.

Idag sa jag till en pojke i puberteten: "Har du problem eller?" Jag är så jädrans mogen.

Hello my brother

Si är mycket bättre på fildelning än mig. Igår såg vi the Squid and the Whale hemma hos henne. Filmen var såklart mycket bra. Först hade vi tänkt se Superman Returns men inledningen var oinspirerande. Jag hjälpte henne att packa inför Emmaboda och så åt vi en riklig fruktsallad.

Nu håller jag på med en tenta som jag borde ha gjort i julas. Det går jättedåligt och jag är jätteokoncentrerad. Den ska vara inne på måndag men jag förstår inte hur det ska gå. Vad är till exempel ett institutionsperspektiv? Min hjärna gubbar omkring på Öresund. Kom i ett par jeans igår som jag köpte i våras, men som då var för små. Fint.

Nu börjar dagarna gå sådär fort igen. Om inte så länge är det dags att packa ihop igen. Lordi.

Veckans låtar: Madonna - Get Together & David Bowie - Life On Mars?

Något av det bästa med att befinna sig på landet är att på natten ser man så otroligt mycket stjärnor. Jag såg till och med ett stjärnfall. Sen red jag två gånger, vilket också är det bästa. Jag och moster gjorde rabarberpaj som vi åt i mörkret. Annars beklagade jag mig en hel del då jag jag hade/har ont i svanskotan. Kunde inte ligga på rygg, sitta eller böja mig ner för att lyfta något. Någon på jobbet igår trissade upp mig genom att säga att det kunde vara diskbråck. Hon gav mig två amerikanska värktabletter och idag är det mycket bättre.

Idag ska jag ta promenad, laga ett linné som jag köpte på rea i veckan (!), hitta energi i kroppen för att vara social på kvällen.

Imorgon börjar den där jobbveckan med många jobbtimmar. Den sista. Peppar.

*

S bjöd på fin middag på sjunde våningen, jag bjöd på torrt bubbelvin och 1 liter rötjut. Si var tillbaka i stan, med urringning och kortkort. Sen vinglade vi ner till djuphavsbadet och pratade strunt. Vänskap funkar. Så småningom hoppade vi i vågorna. Jag älskar att bada i vågor. Vi gjorde le bomb, och sen vinglade vi hem. Jag kommer att sakna havet.

Matt matt matt matt matt matt.

Matta.



10 arbetsdagar kvar. Det måste sägas, jag är så jädrans less på jobbet. Less på att prata nonsens med arbetskamraterna, att vara så himla trött och att ha på mig den där uniformen.

På torsdag ska jag och M fika på Ebbas fik, jag tror det blir äppelpaj för oss båda. Det har inte varit vårt år i år, då vi inte har träffats en enda gång. Men det gäller ändå att försöka hålla igång, då M är den enda vän som jag har kvar från "den tiden". Har bränt en skiva till henne som jag är ganska nöjd med:

1. Postal Service - Clark Gable
2. Hot Chip - Over & Over
3. Tiga - Far from home
4. Embassy - Some Indulgence
5. Rufus Wainwright - Halleluiah
6. Architecture in Helsinki - It's 5
7. Arcade fire - Rebellion (lies)
8. Regina Spektor - Samson
9. Madonna v.s Pet Shop Boys - Sorry (remix)
10. Postal Service - Such Great Heights
11. Radio Dept - The Worst Taste In Music (Flow Flux Clan Remix)
12. Tiga - You Gonna Want Me
13. Sophie Zelmani - Going Home
14. Embassy - It Pays To Belong
15. Hot Chip - And I Was A Boy From School

Lyssnade på Tuva Novotnys sommarprat härom natten. Hon spelade Kåldomar och Kalsipper - Vi cyklar runt i världen. Det var himla fint. Min moster hade de där kassettbanden och jag lyssnade på dem när jag hälsade på hos henne. Yllet är en personlig favorit. Annars var väl inte Tuva bländande, men hennes musikval var en glad överaskning.

Pratade med en annan moster igår, hon lyssnade på Åsa Sandells sommarprat och hennes kommentar var "vad är det för hemsk musik hon spelar, tror hon att hon är cool eller?"

Efter träffen med M åker jag ut till Söderåsen för att rida och äta rabarberpaj. Behövligt.

*

S hörde av sig, vi cyklade till havet, såg solnedgången och drack ice tea. Sommarkvällar är kanske det bästa och jag måste tänka på dem som något som inte varar för alltid. För så är det i Norden. Sen såg vi åskmoln komma in över Öresundsbron och nu bullrar det utanför. Fint. I helgen kommer Si tillbaka till stan och vi ska ha välkomstmiddag i borglig anda.

Nu ska jag sätta mig på balkongen och känna på magnetismen.

Ikväll var jag ute och åt på restaurang med vänner eller bekanta. Det var lyxigt, och något som jag inte gör för ofta. Det är vuxet. Men trevligt att slänga iväg 150 kr på en fullbordad måltid.

Före det bjöd S på folköl på sin balkong med den där utsikten. Hon hade skaffat sig en flört på jobbet och shoppat på rean. Det hade jag också, ett linné som jag suktade in början på sommaren, som då kostade 600 kr men som nu var halva priset.

1. Jag har inget intresse vid att prata om parfymer. Eller. Inget intresse alls av parfymer.
2. Jag kan inte prata om "killar" med "tjejer". Jag förstår inte grejjen.
3. Jag är dålig på att ge komplimanger.

Det är Möllanfestivalen och det var så möllan det kan bli. Vi smugglade ut öl från Golden och satte oss i rondellen. Jag vill vara nära.

Det är lustigt vad det här vädret gör med en. Eller inte. Jag gick upp och åt fin frukost, med tidning och juice och så, sen somnade jag i soffan drygt 2 och en halv timme. Hm. Sicket slöseri med en sådan fin början.

Sen cyklade jag till stranden och upplevde nyckelpigornas version av Mars Attacks. De var överallt. Och jag hade inte hjärta nog att låta dem lida upp och ner i sanden utan gav dem ett grässtrå att lyfta ifrån. De förtjänade egentligen inte det.

Jag orkar ingenting. Min hjärna är död. Jag går och handlar utan pengar och genomför inte de planer som jag så fint har formulerat med penna och papper.

Jag har däremot lyckats komma in (och stanna) i andra andningen då jag joggar i Parken.

det brister i min kropp hundra gånger om när de jag träffar talar om sin sommar och visar sin bruna fagra kropp. jag sitter vid sidan och inser att jag har ingenting att delge, i´m such a loser. mina lediga dagar och tomma, ödsliga, jag har ingenting att fylla dem med. och om jag så kommer på något, som typ desperat åka med min moster m.fl. till dalarna och gå på den här kulturveckan, bara för att jag ska få känna att jag är på väg, på äventyr, på upplevelse, så går det inte för katten kan inte vara själv. och ingen vill ta hand om katten. så var det med det.


jag är så jävla bitter så att jag blir spyfärdig.


så om någon vill ta ett flyg till Zagreb, Barcelona eller Prag den 18:e augusti så är jag med på det alla gånger.

jag ska jobba för en tjej, som reser riket runt för tillfället. fre, lörd (min lediga helg), och jag förstår egentligen inte varför. för att jag är snäll? jag börjar tvivla. får ju inte ett jävla skit för det.

ta inte min existens för givet, menar jag.

ledsen.

Jag var vid en manifestation på Möllevångstorget mot Israels agerande gentemot Libanon idag. För att kolla läget och få lite social samvaro. När de sprutade röd färg på flaggan blev det hätsk och aggressiv stämning, illa tillmods gick vi till närmaste krog för en stork stark. Allting i den konflikten känns fel och hopplöst.

Sen kollade jag Si's post och lånade en Aniis Nin bok från hennes bokhylla, som samtyckte.

Igår dödade Ronja en sork. Hon såg ganska nöjd ut, medan jag petade på den med en pinne och förbannade. Förbannade natur. På Bali såg jag två hönor bli överkörda av en bil, en meter ifrån. Smash sa det, blod överallt. Ungefär så beter sig naturen ibland.

Imorgon måste jag ta itu med sådanahära vuxna saker, som att gå ärenden till banken, heimstaden, fixa anställningsbevis, skicka iväg papper, ringa samtal innan det är för sent. Mamma kom hem från Tyskland idag med presenter i form av: två flaskor vin, tre flaskor schampoo, fyra deoderanter, svart mascara och morotsjucie. Min mamma vet hur man handlar på bordershop.

Idag höjde jag min lön med drygt 1200.

Algblommningen har kommit till Malmö.

Jag missar allt som händer på sommaren. Som vanligt. Menar alltså konserter, festivaler eller sånt typiskt.

Jag vill dricka sangria med S.

Imorgon ser jag Zigenarens tid 21.15 på svt.

Halva sommaren har gått. Om jag har förstått saken rätt. Löven blåser omrking längs gatorna. Tour de France uppehåller Eurosport. Zlatan reas ut, det är synd. Jag bränner en skiva till M, för att vattna det sociala bandet som vi har. P hör av sig. Jag spelar svår.

Jag såg två vackra människorna på film igår: Kevin Zegers i "Transamerica" och Miranda July i "Me and you and everyone we know". För jag har flyttat in mammas dator i sovrummet det känns ganska lyxigt.

Igår blev jag utskälld av frisören, att jag misshandlar mitt hår. Det händer varje gång. De drar fingrarna genom mitt hår och himlar med ögonen, suckar och stönar. Idioti.

G. Greider skriver om rabarber på aftonbladet.se. Det är så fint. Och han har rätt, rabarbern är bortglömd, dissad, men jag blir sugen på rabarberpaj.

Min nya hang-up är rödbetor; kokta, svenska, med smör.

Min nya spelidé är poddradio. Så fint. Inatt låg jag och lyssnade på K. Östergrens stämma innan sömn. Han fick med allt i sitt prat: författare, Paris, Sartre, Fotbolls-VM (snubben hade varit där), trädgårdarbete samt en anekdot om A. Miller när han befann sig på dramaten (eller snarare befann sig på claes ohlssons). Mm. Nu laddar jag ner Zanyar Adami som jag ska lyssna på på väg till jobbet imorgon.

Om fem och en halv timme är det upp och hoppa. Jajemen. Efter jobbet ska jag klippa mig. Det är lite otippat.


Jag tänker inte nämna något om VM-finalen. För jag hejade på Frankrike.

G. har skaffat sig en segelbåt, i närmare betraktelse, en drabant. Så nu måste jag hänga med honom under hela hans semester så att jag får bada på djupt vatten. Banne mig.

Idag har vi varit på min kusins konfirmation utanför Råå. Här kommer han in under "redovisningen" iförd min morbrors skinnjacka. Han förvånande nog hela släkten med att sjunga "we will rock you" inför hela församlingen.

När det var dags för nattvard och välsignelse smet jag och Mamma ut och tog en promenad kring kyrkan. Vi kollade efter bra namn på gravstenarna till vår nya släktmedlem. Jag fastnade för Sigrid.

Nyss hemkomna från Vietnamn. Min nya kusin! Thi!

Jag har funderat en hel del på att köpa ett könsneutralt mjukisdjur. Jag fastnade för Korall Hajen på Ikea. Thi är dock tveksam.

Ronja är också skeptisk.

Jag förstår mig inte på människor som måste segla över Atlanten för att få känna sig ensamma.




Jag vill läsa "Fyrväktaren" av Jeanette Winterson.




På ett sätt känner jag mig bortglömd. Å andra sidan så har jag bidragit till det själv.



Alla persienner är nerdragna. Idag gjorde jag en smoothie till fruskost: hallon, banan, sojamjölk, linfrö och kanel. Det är mening att jag ska städa. På riktigt. Men jag ska lyssna på Sommar och läsa klart en bok. Först. Får inte glömma kvällsdoppet.



Jag är ledig.

Jag har en hang-up på brysselkål.

Jag har överansträngt mitt ena ben.

Katten dricker från badkaret. Like in the old days.

Mitt jobb har fibblat med min lön. Jag oroar mig, en del.

Argentina skulle vinna ikväll, men gjorde det inte. Attans.

S bjöd på vattenpipa, sprite med mynta och kvällssol på sin balkong ikväll.

Jag stänger av P1 när det är dags för andakt och välsignelse. Klockorna retar mig.

Jag märker att krav är något man inte kan ställa på vemsomhelst. Kanske ett, men inte fler. Även om det är livsviktigt.

Imorse hade jag punka på cykeln, en gubbe trängde sig i kaffekön och blev sur över att jag anmärkte det, och tåget blev 11 minuter försenat.

Jag märker att jag skäms.

Zlatan kom med dåligt väder till Malmö. Det gör mig inget.

Usch. Tvi. Fy bubblan. Det var hemskt att uppleva Sverige-Tyskland igår. När Henke missade straffen så var allt hopp försvunnet. Då drog jag på mig mysbyxorna och tog en rask promenad ner till Ribban. Det var helt folktomt och tystanden gjorde ont. Efter att jag hade badat satt jag på bryggan och kunde höra någon vråla "DEUTSCHLAND!" uppifrån vägen. Så inget mirakel och ingen bragd, det var tungt. Okej att de förlorade, det var väl förväntat, men på det fruktansvärda sättet. Totalt utklassade. Usch.

Jag tycker det är synd att varken Kroatien eller Tjeckien gick vidare från gruppspelet. Det var mina två andra hejapå-lag. Australien? Nejtack. Ghana? Ok. Italien? Nejtack. Brasilien? Jaja. Holland? Nejtack. Spanien? Ok. England? Nejtack. Argentina? Vinner hela skiten. Tyskland? Ska aldrig mer vilja åka till Sverige för att köpa älgskyltar. Sverige vinner imorgon. I förlängning. Henke gör det avgörande målet. Zlatan sitter på bänken. Sen går det åt skogen mot Argentina i kvarten. Men det är en annan historia.

Nu ska jag förbereda mig inför midsommar på filt i parken.

Vårbild från min cykelväg i Borås.


Från den enda grillkvällen som vi lyckades ha i Borås. En fin sådan.

Utsikt från min balkong i Borås.

Fin blomma har slagit ut på Mammas balkong.

På mitt jobb finns det sen nyligen ett dokument som cirkulerar i personalutrymmena. Detta dokument, är snarare ett styrdokument, över hur de anställda ska se ut när de jobbar för (inte med) Scandlines. Förrutom att vi ska ha på oss marinblå kjol/byxa och vit skjorta (bara det) så får vi inte ha bara ben och visa våra tår. Det står även, uttryckligen, att vi inte får ha synliga piercingar, och att vi ska använda deoderant och vara, citat: "hela och rena". Det som jag tycker är roligast är att vi inte får ha "onaturliga" hårfärger, det vill säga: neon, silver eller grönt. Det som är bra är att alla anställda skrattar åt det och kommenterar det som att de som formulerat det inte har något bättre för sig. Det är dock olustig att de har en sådan förmyndarattityd till sina anställda, som att de inte litar på att vi har ett sunt förnuft. Vissa punkter är på gränsen till diskriminering, men som tur är tar ingen av de anställda det på fullt allvar.


Sommarångest. Varje sommar jobbar jag så mycket det går för att undslippa den här förbannade sommarångesten. När jag är ledig blir det påtagligt och då blir jag paralyserad. Si hade en teori angående detta när vi satt vid en staty och åt fetafalaffel sent på kvällen, att det hade att göra med att vi är ensambarn. Jag har funderat över det idag, men inte kommit på vad hon menade med det. För att vi inte hade några syskon att leka med på sommaren? Kanske.

Idag vart en sån dag då jag är ledig och märker att jag inte vet vad jag ska göra med den här dagen. För alla andra verkar ju ha så himla roligt då de har picnic och badar och åker på utflykter eller åker iväg eller så. Jag köpte svenska jordgubbar och cyklade ner till handikappbadet och kände mig osynlig och valig då jag flöt genom blåstången. Sen cyklade jag hem och åt upp mina jordgubbar och var ledsen över att P har åkt iväg och inte kommer tillbaka förrän i juli. Sen får jag ångest över att jag för första gången är ledig på både midsommarafton och midsommardagen. Och sen ser jag Saudi Arabien bli nockat av Ukraina med 0-4, och tänker att fotbolls-VM börjar bli tråkigt (är trött på svt's experters analyser; så förutsägbara. tv4 är inte bättre, snarare sämre).

Jag är halvvägs i "The wind-up-bird Chronical". Han skriver intelligent. Inte som P. Auster, men nära inpå.

Idag vaknade jag till Naturmorgon (p1). Det handlade ganska mycket om fåglar och samt om någon fotograf som bodde i Jokkmokk. Egentligen handlar det inte om vad de pratar om, utan snarare hur; det är så mycket fjällräven och kofta: fint.


Ja till Murakami.

Nej till Euroshoppers potatissallad.

Ja till ekologisk fibergröt.

Nej till Patrick Ekwall.

Ja till Architectures In Helsinki.

Nej till Hultsfredsfestivalen.

Ja till Sommarpratarna.

Nej till eftersändning av brev.

Ja till Greta Garbo- solglasögon.

Nej till 100 %.

Ja till 75%.

Dagens inköp:

• Dinkelbröd för 24.50.
• Naturgodis alá 17.70.
• Brocollikvist 12.90.

Konsum, ich liebe dich. Hm.

Fotbollsfest i Folkets Park

När 87 minuter var spelade ställde jag mig upp för att gå, för det kändes hopplöst efter Allbäcks målchanser. Sen dyker Ljungbergs huvud upp, och ÄNTLIGEN!!!

Min favoritgubbkrönikör i VM är sydsvenskans Åke Stolts. Hans krönikor har alltid varit snäppet bättre än Mats Olssons. Idag skriver han att han gillar Fredrik Ljungberg, för att han säger vad han tycker. Han dissar även Ledins VM-låt; det är Markoolio som gäller. Igår dök även Åke upp i SVTs gomorron och bredvid, den bröliga, P. Ekwall i tv4. Han snackade på, vågade säga att det blir 0-0 i matchen Sverige - Paraguay.

Igår badade jag i havet två gånger och åt en glass. Eftersom det är varmt innebär det att jag varken har skor eller kläder att ha på mig. Men det blir snart kallt, om jag känner den svenska sommaren rätt.

Jag fick det bästa jobbschemat, som går igång i helgen; 75% och inga tidiga morrnar eller sena kvällar, samt jobbar tre dagar och är ledig tre. Perfekt.

Idag fick Miso något att sätta klorna i:

Så, nu börjas det; värmen. Jag försöker gilla läget på balkongen, med boken i ena näven, men det är inte riktigt min grej, det här med att sluka c-vitaminer och bli alldeles röd i ansiktet. Nåja. Igår hade jag min första riktiga jobbdag, som inleddes med frukostbuffé på simpan med Si. Brieost och fetaost och olivröra och kaffe och apelsinjuice och dn. Sen bära dator till stadsbuss och krama hejdå till Si (det måste vara något fel med Malmö, då alla drar så fort det blir sommar, tss).

Åka tåg till Hbg på sommaren har blivit något speciellt, särskilt kvällstågen då man åker via Teckomatorp och det bara stinker sommar så fort pågatågen öppnar dörrarna i Billeberga och Tågarp. Gillar även att se ut över det platta landskapet, med rapsfält och snea pilar, dricka mitt kaffe, läsa en tidning och lösa ett sudoku. Det är sjätte sommaren på båten A. Jag tror att en orsak till att jag fortsätter jobba där är att det är tryggt. Jag kan grejjen och det räcker.

Imorgon åker mina mostrar och min kusin till Vietnamn för att hämta hem det nya kusinbarnet. Det är inte så verkligt som det låter, kan bli när jag inser att de faktiskt har åkt och ett litet flickebarn befinner sig i Ängelholm.

Är det nu man ska börja klättra på väggarna?

Under hela juni ska jag arbeta i den här tröjan. Jag trodde att det var ett skämt, men när jag fick tröjan i näven så insåg jag allvaret. Kan dock inte låta bli att skratta för det ser så kul ut i affären när alla går runt i de där tröjorna. Som om vi vore det svenska landslaget.

Imorgon börjar Fotbolls-VM. Andreas Isaksson har fått en hjärnskakning. Cissé har brutit benet. Ballack har ont i vaden. Jag har en klump i magen på grund av att personalchefen på mitt jobb beter sig som att hon har glömt bort min existens. Jag ringer och ringer och ringer. Antingen svarar hon inte, eller så är det upptaget, eller så är hon på sammanträde, eller så är hon tillfälligt ute. Känner mig ganska maktlös. Jag vill jobba !!!!?!!!

P med flera ska åka till Dalhalla och se Sigur Rós spela. Jag vill följa med, så mycket, men tro det eller ej, tågbiljetterna till Rättvik den 27, 28, 29 juni är slut. På riktigt. Det är då jag önskar att jag hade en kompis med bil, eller att jag inte hade något bättre för mig och cyklade dit.

Det blir i alla fall Folkets Park på lördag; med eller utan Andreas Isaksson.

Galopp. Galopp.

Idag har jag lodat genom Malmö med Si.

Det var fint.

Galopp. Galopp.

Vi drack kaffe, åt falaffel med fetaost och lånade böcker. Si köpte stora solglasögonen eftersom hon ska åka till Toscana. Vi kom fram till att hon ska inta den här femtiotalslooken; prickig klänning, mystik, hemingway och espresso. Ungefär som Bonjour Tristesse.

Galopp. Galopp.

Vi mötte en kille som jobbade som skolbibliotekarie (utan en magister och ändå). Han sa indirekt att jag var söt. Det var fint. Det var länge sen som jag rodnade.

Imorgon står jag vid valet och kvalet: kalas hos kusinen/parkhäng i pildammarna där det bjuds på bra musik. Dessutom står jag på jourlistan på jobbet. Moral eller Ego(?)

Galopp Galopp.

S målar på tapet. Den som vill se mer få hålla ögonen öppna under nationaldagen.

Tillbaka till Skåne, på riktigt.

Det här är sommar.

Jag ser framemot morgondagen. Då ska jag gå till biblioteket och låna böcker, sedan lägga mig i en park med kaffe i mugg och bara vara.

När jag hade bytt tåg i Varberg så gick all luft ur mig. Tårarna började rinna och så vidare. Mamma möter upp mig på stationen och jag bryter ihop.

Och jag kan inte förklara varför. Har en stark känsla av något i kroppen och det är överväldigande. Jag tror att jag är trött, på alla sätt och vis.

Det känns blandat att vara här. Men det går en bra film på teve ikväll.

Idag flyttade mina växter hemifrån, till en balkong norrut. Vi får hoppas att sommaren är god mot dem. Det kändes som att cirkeln slöts när jag var hemma hos T idag. Bodde hos henne första veckan i Borås, och har inte varit där sen dess (trots att det tar fem minuter att gå dit. så nära men ändå så långt bort). Hon bjöd på kaffe och nektariner. Det är så förbannat enkelt med T, och så gillar Miso henne vilket var en positiv överaskning.

Jag kanske är redo för att åka hem nu?

Det som gör mig glad just nu är Belgiens bidrag i schlagerfestivalen och peugeots reklam; två pippande nyckelpigor. Samt att Niklas Wikegårdh ska sommarprata.

Det har skrivits ännu en bok om Simone de Beauvoir och Sartres förhållande. Har inte allt redan sagts? Och hur väsentligt är det egentligen för omvärlden att Sartre inte använde kondom? Det kanske finns en brist på (fin)kulturella personligheter så man måste väcka upp de döda. Återuppliva dem i vår dokumentära, tarvliga, postmoderna sfär.


Det regnar. Jag har tråkigt. Trött, men rastlös. På fredag är det över. Ett tag.

jag har diskat två gånger.
damsugat två gånger.
ringt och avslutat min fasta telefoni (äntligen).
gjort linsbiffar och potatisbullar.
gått långa promenader.
lekt med katten.
tvättat.
studerat mig själv i spegeln.

Sånt man gör när en uppsats är inlämnad och tiden börjar infinna sig som ett element igen.

Idag drömde jag att jag var i Iran med Simon. Vi satt på nån restaurang. Sen kom Mattis ikädd en svensk flagga. Sen ville de aldrig lämna restaurangen, fast det ville jag. Jag hade slöja. Om jag inte visste att det var Iran så hade jag trott att det var Österlen. För så såg det ut.

Nu kolar gubbarna i svenska akademin, en efter en. Generationsväxling?

Ikväll är det fest. Jag har köpt kravmärkt vin från Argentina.

Sitter och väntar på att uppsatsen ska blir klar. Klockan närmare sig ett på natten och A sitter och korrekturläser skiten.

Vi bad M att se över uppsatsen igår, bland annat kommenterade han en del av vår diskursanalys på det här sättet:

"Allmänt om stycket: strunta i att säga att det finns massor av sätt att beskriva osv. Skriv istället "Vi använder diskursbegreppet på detta sätt: osv." Det kommer stå i varenda diskursanalys att det finns många sätt att beskriva begreppet. På samma sätt är det ju med recepten till sockerkakor: ingen bryr sig om vilka skillnaderna är mot andra recept, man vill bara ha receptet."

Jag borde alltid ha tillgång till M's kommentarer i bakfickan.

Nu ska jag ta en cigg för femtijusjundegången.

Det finns ljuspunkter i denna utmattande period. Som att se Henke komma in i andra halvlek och vara delaktig i Barcas seger, med två målgivande passningar. Få avsluta sin internationella karrär på detta helt otroliga magiska sätt. Puh. Det var så himla fint.

En annan ljuspunkt är att tillsammans med fina människor uppleva Eurovisionkvalet. Carola gick vidare och Sverige andades ut. Vi "tippade" vilka tio bidrag som skulle gå vidare och jag hade sex rätt. Men det var ju ändå ganska märkligt att varken Belgien eller Bulgarien gick vidare och att Litauen och Armenien däremot gick vidare. Det kanske var för mycket Schlager?

Annars är det uppsats varje dag varje timme. Jag är helt utmattad, slut som människa, sliten. Hemmet förfaller och katten saknar och saknas.

Men snart är det över.